Geotermiskt kraftverk och badande människor vid varmvattenkälla på Island
Geotermisk energi. Värme från underjorden kan ge både sköna bad och förnybar elektricitet.

Geotermisk energi

Djupt nere i jordskorpan är det varmt. Den värmen kan man ta tillvara på i form av geotermisk energi. Idag används energislaget mest för uppvärmning, men det är fullt möjligt att producera el med hjälp av underjorden.

Bild på artikelförfattaren Dag Kättström.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 18.11.2019 07:59

Vad är geotermisk energi?

Jordens kärna består av flytande metall och har en temperatur på över 5000 grader. Ju närmare ytan man kommer desto kallare blir det, men om du borrar några kilometer ner i jorden är temperaturen runt 100 grader. Den här värmen skulle vi kunna utnyttja i betydligt högre utsträckning än vi gör.

Varma källor finns naturligt och har använts sedan förhistorisk tid. De består av grundvatten som tränger upp ur jordytan från sådana djup att det har värmts upp. Där de så kallade kontinentalplattorna möts är det vanligt med varma källor (liksom vulkaner). Island ligger på en sådan gräns för kontinentalplattor och där är det realtivt lätt att komma åt värmen från under jorden. Geotermisk energi står därför för en stor andel av värme- och elproduktionen på Island.

Man kan dock nå fram till jordskorpans värme genom att borra var som helst på jorden. Problemet är att man måste borra djupt, vilket är dyrt och svårt. Det är enklare att borra efter olja och bränna upp den än att borra sig djupare och hämta färdig värme som inte bidrar till växthuseffekten.

Illustration av ett geotermiskt kraftverk.
Några fördelar med geotermisk energi
  • Förnybar energikälla utan utsläpp.
  • Kräver inte stora ytor, som exempelvis solkraft och vindkraft gör.
Några nackdelar med geotermisk energi
  • Kräver lämplig berggrund.
  • Svårt och dyrt att borra sig ner till djupen som behövs.
Principen bakom geotermisk energiproduktion
  • För varje kilometer man borrar sig ner stiger temperaturen cirka 15-30 grader (i Sverige, stora skillnader beroende på plats).
  • Ur ett sådant hål kan varmt vatten pumpas upp.
  • Det kan användas direkt för uppvärmning.
  • Man kan också göra el av vattnet även om det inte är 100 grader varmt. Det sker genom att man låter en annan vätska med lägre kokpunkt förångas av vattnets värme och i sin tur driva en generator.
  • När vattnet avgett sin värme-energi pumpas det ner igen och värms upp.

Svårigheterna att komma tillräckligt djupt gör att storskalig användning av geotermisk energi för tillfället är förbehållet länder som ligger på förkastningssprickor i jordskorpan. Förutom Island är Kenya och El Salvador exempel på länder med mycket geotermisk energi.

Energislaget kan dock växa och göra stor skillnad i arbetet mot klimatförändringar om tekniken utvecklas. De kunskaper om borrning som olje- och gasindustring har tillskansat sig kan användas för att komma ännu djupare till rimliga kostnader. Ner till de djup där vi har tillgång till en obegränsad och ren energikälla.

Geotermisk energi i Sverige

För att man ska kunna plocka upp värme från underjorden tillräckligt storskaligt bör bergrunden vara sprucken och sedimenterad. På så sätt kan stora mängder vatten pumpas upp och ner och cirkulera i djupet. I Sverige finns sådan berggrund i Skåne och där finns även Sveriges hittills enda geotermiska anläggning. Den bidrar med en fjärdedel av energin i Lunds fjärrvärmenät.

Så kallad bergvärme är en populär uppvärmningslösning för villaägare i Sverige, men är egentligen inte samma sak som geotermisk energi. Värmen man utnyttjar kommer nämligen i huvudsak från solinstrålning som har värmt upp marken, inte från jordens inre. Likheten är att man borrar ett upp till 200 meter djupt hål på tomten och låter en vätska "suga åt sig" värmen i hålet och lämna ifrån sig den i husets värmesystem via en så kallad värmeväxlare. Temperaturen på dessa djup är 5-10 grader. Att borra flera kilometer för att nå geotermisk energi är idag inte praktiskt möjligt för enskilda husägare.

Rykande varm källa i snötäckt landskap.
Varm källa. I naturreservatet Yellowstone i USA finns en stor mängd varma källor med skyddade biotoper.

Geotermisk energi och miljön

Om man utnyttjar den geotermiska energin ansvarsfullt och i ett slutet system är geotermisk energi ett rent och förnybart energislag. Om systemet inte är slutet finns risken att tungmetaller från berggrunden löses ut på ytan.

Värmen i jordens inre är i praktiken i en förnybar resurs. I en avlägsen framtid kommer jorden att svalna och solen att slockna, men geotermisk energi gör inte slut på jordvärmen. Vulkanutbrott och geyjsrar släpper ut betydligt mer energi från underjorden än mänsklighetens elbehov.

Det finns farhågor om att storskalig geotermisk energiutvinning skulle kunna destabilisera marken och orsaka jordbävningar, men man har ännu inte sett några sådana tecken i verkligheten.

På många platser där den geotermiska energin på ett naturligt sätt når markytan är miljöerna och biotoperna unika. Risken är att storskalig utvinning av värmen skulle förstöra dessa miljöer. En del av dessa områden är skyddade som naturreservat.

Läs även

Följ oss på Facebook

Följ oss gärna på Facebook.

Kontakta oss

Skicka e-post

Sociala medier: Facebook, Twitter

Tjänster

El.se är en gratis anbudstjänst som inte är bindande. Låt bolagen tävla om att ge dig det bästa elavtalet.

El privat

El företag

Städer