Kärnkraft

Kärnkraften är en viktig energikälla i många delar av världen, inte minst i Sverige. Energin kommer från klyvning av det radioaktiva ämnet uran, som utvinns i stora dagbrott på olika platser i världen.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 27.02.2020 10:53

Vad är kärnkraft?

Kärnkraftverk bygger på de teorier om förhållandet mellan energi och materia som Einstein en gång formulerade: E=mc². Ekvationen visar att massa och energi är två sidor av samma mynt och att det i varje atom finns mängder med energi som kan utvinnas, till exempel om atomen klyvs, vilket är den process som genererar energi i ett kärnkraftverk.

De atomer som klyvs i ett kärnkraftverk är en form av anrikat uran. Det går till så här:

1. När uranet bestrålas med neutroner startar en självgående process där uranatomerna slås i två delar.
2. Klyvningen innebär i sin tur att nya neutroner frigörs som slår sönder andra uranatomer. Om inget stoppar processen skenar den till en explosion och det är det som händer i en atombomb.
3. I en reaktor däremot ska klyvningen gå i en kontrollerad takt. Därför används styrstavar fyllda med kadmium eller bor för att lugna ner processen. Dessa ämnen fångar upp mängder av neutroner, och gör att klyvningstakten blir hanterbar.

Så blir det elektricitet

Några fördelar med kärnkraft

• Inga utsläpp. Ingen fossil förbränning. Bidrar inte till klimatförändringar.
• Producerar el oberoende av väder, vind eller tid på dygnet.

Några nackdelar med kärnkraft

• Uranbrytning innebär gruvdrift och miljöskador.
• Risk för farliga utsläpp av radioaktivitet vid olyckor.
• Utbränt kärnbränsle är radioaktivt och måste hanteras.

När klyvningsprocessen satts igång utvecklas enorma mängder energi i form av värme. Den värmen nyttjas i de flesta kärnkraftverk för att koka vatten och ångan driver en turbin som skapar elektricitet.

För att kyla ner ångan igen används havsvatten. Därför är de svenska kärnkraftverken belägna vid kusterna. Vattnet släpps sedan ut i havet igen cirka 10 grader varmare. Av den energi som frigörs vid klyvningen är nettoeffekten cirka 30 procent.

Driver och delar Sverige

De första kärnkraftsverket i Sverige började byggas på 1970-talet i Oskarshamn. Sedan dess har det byggts totalt tolv kärnkraftsreaktorer, varav sju fortfarande är i bruk. De ligger i Forsmark, Oskarshamn och i Ringhals. De är av typen kokvattenreaktorer och tryckvattenreaktorer. Det har tidigare funnits ett kärnkraftverk i Barsebäck, som nu är nedlagt. Dessutom har en reaktor i Ringhals lagts ner. Kvarvarande reaktorer står för nästan 40 % av Sveriges elförbrukning.

Under 1970- och 1980-talet var kärnkraften som energikälla en väldigt omdebatterad fråga. Då fanns det en ambivalent hållning till fenomenet, inte minst på grund av olycksriskerna. Problemet med miljöförstöring vid utvinning av uran samt slutförvaringen av kärnbränslet har också fått många att ifrågasätta kärnkraftens lämplighet som energikälla.

År 1980 genomfördes en folkomröstning i frågan, och med den som grund beslöts att en långsam avveckling skulle ske. Förhoppningen stod till nya former av energiutnyttjande. Det kom dock att dröja 25 år tills dess att de första reaktorerna, de i Barsebäck, stängdes ner. Att det blev just det kärnkraftverket beror till stora delar på den kritik Danmark riktat mot Sverige vad gäller placeringen av reaktorerna, tätt intill den danska gränsen.

Olika opinioner

Diskussionerna om kärnkraftens vara eller inte vara har fortsatt. Olyckorna i Tjernobyl och Fukushima skapar oro, samtidigt som allt fler ser att de negativa konsekvenserna av kolförbränning är enorma i form av koldioxidutsläpp och klimatförändringar. Vid sidan av förnybara energikällor som sol och vind är kärnkraften det enda sätt att generera el som inte orsakar några utsläpp av koldioxid.

I många länder byggs kärnkraften ut, såsom i Finland. Andra länder går den helt motsatta vägen, som till exempel Tyskland. I Sverige har nedmonteringen av kärnkraftverken avstannat efter Barsebäcks stängning, till stor del beroende på att realistiska alternativ saknas och för att det råder en politisk osäkerhet i frågan. Det finns stora fördelar och stora nackdelar med kärnkraftverk, men opinionen för kärnkraft har långsamt stärkts.

Framtiden för kärnkraft

En viktig fråga för den fortsatta driften av kärnkraft har varit avfallsfrågan. Det utbrända kärnbränslet är radioaktivt och måste förvaras säkert i tusentals år. I Sverige anses frågan löst, då ett beslut har fattats om att det ska borras ner i berggrunden i trakterna av Östhammar i Uppland. Samtidigt har nya tekniker för kärnkraft sett dagens ljus och forskarna tror nu att det är möjligt att använda kärnbränslet en gång till. På så sätt kommer bränslet att vara radioaktivt i några hundra år istället för tusentals år.

I Sverige har forskning på kärnkraft i princip upphört efter en lagstiftning på 1980-talet som kom att kallas "tankeförbudet". I samband med folkomröstningen ville den socialdemokratiska regeringen säkerställa att det inte planerades för nya kärnkraftverk. Lagen är nu avskaffad, men det bedrivs begränsat med forskning på området i Sverige i dag.

En annan viktig fråga har varit förekomsten av uranutvinning, både i vårt eget land och i andras. Det anses vara en av de mer miljöstörande gruvdrifterna. I Sverige bröts uran på 60-talet och vi har gott om fyndigheter. Över 200 platser har projekterats för möjlig uranbrytning, men ingen verksamhet och kommit igång och 2018 stiftade riksdagen en lag som förbjöd brytning av uran i Sverige. Idag importerar Sverige uran från bland annat Kanada, Australien och Namibia.

Läs även

• Hur använder vi energikällorna i den globala elproduktionen?
• Förnybara energikällor
• Fossila energikällor
• Alla artiklar