Gruvmaskin tuggar i sig brunkol i stort dagbrott framför rykande skorstenar.
Brunkolsbrytning. Ett av Tysklands stora dagbrott för brytning av brunkol.

Kolkraft

Kolet är världens största energikälla och har en enorm betydelse för elproduktionen i stora länder såsom Kina och Tyskland. Kol står för över en tredjedel av den el som produceras i världen.

Bild på artikelförfattaren Dag Kättström.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 21.11.2019 14:54

Vad är kol?

Under årmiljonerna har växtlighet i översvämningsdrabbade områden brutits ner på ett ofullständigt sätt och blivit en del av berggrunden. De äldsta lagren kallas stenkol och yngre fyndigheter brunkol.

Brunkolen bryts ofta i stora dagbrott som gör stora sår i landskapet och tvingar människor att flytta. Den har hög vattenhalt och ger inte lika mycket effekt som en förbränning med stenkol. Brunkol som brinner ger en frän lukt och röken är påtaglig. Många människor i tex Kina har blivit sjuka och dött på grund av utsläpp från kolkraftverk som eldas med brunkol.

Stenkolen är äldre och klassas som en bergart. Den är renare och orsakar inte lika mycket utsläpp av farliga ämnen. Både brunkol och stenkol kan användas som bränsle för att koka vatten vars ånga driver en generator och producerar el. Det är en förhållandevis enkel och billig teknik och kol är en pålitlig kraftkälla eftersom kraftverken lätt kan regleras utifrån effektbehov. Kolkraften används främst i de länder där det finns stora fyndigheter. Kina bränner mer kol än övriga världen tillsammans.

Kol i Sverige

Sverige har begränsade fyndigheter och satsade tidigt på vattenkraft istället för kol för att producera elektricitet. Dock eldas fortfarande vissa kraftvärmeverk med importerat kol när man behöver höja effekten för att möta hög efterfrågan.

Den stora användningen av kol i Sverige sker inom stålindustrin. För att omvandla järnmalm till stålprodukter behöver man nämligen tillsätta stora mängder kol i de så kallade masugnarna.

Miljöaspekten och ekonomin

Kolkraften kan ses som en miljöbov på två olika sätt. Den rök som släpps ut kan vara förorenad med farliga ämnen, inte minst svaveldioxid, men ju renare kolen är desto mindre blir utsläppen. Oavsett hur rent kolet är bidrar dock förbränningen till växthuseffekten då stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären.

Trots riskerna tyder ingenting på att vi är nära att sluta använda energislaget. Främst på grund av att växande ekonomier i Asien och Afrika behöver elektricitet och kolet är en beprövad och relativt enkel lösning som ger arbetstillfällen och förutsättningar för välstånd.

I många etablerade ekonomier görs det försök att bli av med kolberoendet och ersätta det med förnybara energikällor eller kärnkraft. Även Kina satsar hårt på förnybara energikällor, men kolet kommer att finnas med under lång tid.

Ett sätt att motverka kolets skadeverkningar är metoder för så kallad "carbon capture and storage", CSS. Man fångar upp koldioxiden direkt vid kraftverkens skorstensmynning och pumpar ner den under jorden. Tekniken finns och används, men ännu i mycket liten skala.

Läs även

Följ oss på Facebook

Följ oss gärna på Facebook.

Kontakta oss

Skicka e-post

Sociala medier: Facebook, Twitter

Tjänster

El.se är en gratis anbudstjänst som inte är bindande. Låt bolagen tävla om att ge dig det bästa elavtalet.

El privat

El företag

Städer