Elledningar med skorstenar som spyr ut rök i bakgrunden
Elens miljökonsekvenser Elektricitetens ursprung har stor betydelse för miljön.

Elproduktionens påverkan på miljön

All elproduktion har någon form av påverkan på miljön. Det handlar om alltifrån lokal miljöpåverkan till global uppvärmning.

Miljökostnad innan elen genereras

Allt som byggs kräver energi. Produktionen av byggnadsmaterialet betong orsakar utsläpp av koldioxid och ett kraftverksbygge kräver transporter som drivs med fossila bränslen. Man brukar räkna med att solceller och vindkraft som genererar förnybar el har betalat sin "energiskuld" från tillverkningsprocessen på 6-24 månader. Kraftverk som drivs av fossila bränslen ökar bara på miljöskulden under sin livstid eftersom de släpper ut koldioxid och föroreningar.

Dessutom drar den kontinuerliga utvinning av kol, gas och olja som behövs stora mängder energi, liksom transporter till kraftverken världen över. Gruvdriften runt kolbrytningen orsakar miljöproblem som till exempel stora sår i landskapet. Kärnkraft släpper inte ut någon koldioxid eller föroreningar under drift, men är beroende av miljöskadlig uranbrytning.

Elproduktionens påverkan på närmiljön

Alla kraftverk påverkar den lokala miljön runtomkring dem. Direkt eftersom de tar upp plats på marken och därmed tränger undan djur- och växtliv, men också genom indirekt påverkan beroende på kraftslag.

  • Vattenkraftverk påverkar hela det ekologiska systemet i det vattendrag som nyttjas. Många svenska älvar är ombyggda till att likna en lång rad sjöar istället för brusande vattendrag. Detta är negativt för de växter och djur som har anpassats till livet i älven.
  • Vindkraftverkens snurrande rotorblad dödar fåglar och fladdermöss. Även människor störs av att de låter och förändrar landskapsbilden.
  • Kärnkraftverken i Sverige använder vatten som kylning och släpper ut det i havsvikar. Där ökar temperaturen och förändrar det marina livet.
  • Kraftverk som eldas med fossila bränslen släpper ut partiklar och giftiga ämnen i form av kol- och svavelföreningar. Sådana lokala föroreningar har orsakat och orsakar stort lidande för människor närheten i form av till exempel luftrörsproblem och cancer. Även djur- och växtliv drabbas av detta.
smog i luften i kinesisk stad
Föroreningar från kolkraftverken Många kinesiska städer bäddas ofta in i luftföroreningar som består av partiklar från kolkraftverken. Kina bränner mer kol än resten av världen tillsammans.

Internationell miljöpåverkan av elproduktion

Försurning

På 60-talet upptäckte forskare att markerna i Sverige försurades och att denna process hade börjat förändra miljön och slå ut djurlivet i hela sjösystem. Orsaken var utsläpp av kväveoxider och svaveldioxider från kraftverken i Europa som drevs av kol och olja. Utsläppen förvandlades till bland annat svavelsyra i luften och orsakade sura regn.

Försurningen blev ett stort regionalt miljöproblem. Sverige drabbades trots att vi inte hade kolkraft och vi tvingades försöka återställa balansen i markerna med hjälp av stora kalkningsprojekt. Sedan dess har bättre rening av kolkraftverken i Tyskland och Storbritannien gjort att problemet minskat, men markerna är fortfarande försurade vilket gör det svårt för växt- och djurlivet i framförallt vattendrag. Sverige kalkar fortfarande många sjöar.

Kärnavfall

Utbränt uran från kärnkraftverk står för en speciell typ av miljöpåverkan. Bränslet är radioaktivt i 100 000 år och denna radioaktivitet får inte komma ut, eftersom det är skadligt för celler i både växter och djur. Man förvarar därför uranet i täta behållare, men hur ska man förvara dessa behållare på ett säkert sätt i tusen generationer? Om 50 000 år kanske de öppnas av människor som tror att det är en skatt.

Sverige har valt att slutförvara kärnbränslet djupt nere i berggrunden i Uppland och man hoppas att det får stanna där. Mycket talar dock för att kärnbränslet kan användas en gång till med hjälp av ny kärnkraftsteknik. Då skulle avfallet bara vara radioaktivt i 100 år och inte behöva samma typ av slutförvaring.

Elproduktionens globala miljöpåverkan

Klimatkrisen

Den så kallade växthuseffekten har varit känd i över 100 år. Det var den svenske kemisten Svante Arrhenius som myntade begreppet i en studie från 1890-talet där han förutspådde att den ökande förbränningen av kol och olja skulle göra klimatet på jorden varmare. Bakgrunden är att koldioxiden som bildas vid förbränningen håller kvar värmestrålning som annars skulle ha lämnat jorden.

På 60- och 70-talet började forskarna göra beräkningar som visade att växthuseffekten var ett faktum och att klimatet kunde förändras av det stora uttaget av fossila bränslen. I kärnkraftsdebatten i Sverige på 80-talet hänvisade de som förordade mer kärnkraft till denna forskning, men den stora opinionen var då mer bekymrad över kärnkraftens risker än kommande klimatförändringar.

Klimatförändringarna

Illustration av jordklotet med stora röda områden som markerar höga temperaturer.
Allt varmare En av de kartor från amerikanska rymdstyrelsen Nasa som visar att temperaturen över stora delar av jordklotet har stigit.


Med ökande temperaturer riskerar vi:
  • Stigande havsnivåer och kuststäder som läggs under vatten.
  • En skenande växthuseffekt på grund av smältande permafrost.
  • Mer oväder och mer torka som till exempel försvårar matproduktion.
  • Stora flyktingströmmar som söker sig till områden som inte är drabbade.

Medvetenheten om växthuseffektens risker har därefter gradvis ökat. 1997 enades en stor del av världens länder om att koldioxidutsläppen måste minska. Det så kallade Kyotoprotokollet skulle möjliggöra detta bland annat genom handel med utsläppsrätter. Under 2010-talet minskade utsläppen av koldioxid i Europa och Nordamerika, men de ökade samtidigt kraftigt i Asien och Afrika, så facit är att utsläppen ökar och forskarna har under tiden blivit allt mer överens om att klimatförändringarna är ett faktum.

Elproduktionen en nyckel

Produktionen av el i världen står för tre fjärdedelar av koldioxidutsläppen, Därför är mer förnybar el eller elproduktion som genererar mindre mängd koldioxid centralt för att motverka vidare global miljöpåverkan genom uppvärmning.

Resterande koldioxidutsläpp står i huvudsak transportsektorn för, men även dessa kan minskas genom mer fossilfri elproduktion. En nyckel för ställa om fordonsparken är nämligen eldrift. Då krävs det att elen som laddar batterierna inte bidrar till mer koldioxid i atmosfären.

Energibehovet ökar

Jorden har nu gått in i en ny geologisk tidsålder som forskarna benämner antropocen (efter det grekiska ordet för människa: antropos). Det beror på att vi människor har påverkat jordklotet i så hög grad att förutsättningarna för livet förändras. Klimatet blir varmare, naturliga miljöer ger vika för städer och odlingsmark och arter dör ut i hög takt.

Att vända tillbaka är på många sätt svårt. Mängder av människor i Asien och Afrika vill ha samma välstånd som i väst och därför ökar belastningen på miljön, liksom uttaget av fossila bränslen och koldioxidutsläppen.

På ett grundläggande plan handlar det om energi. Människan behöver energi för att överleva och bygga sina samhällen. Allt fler människor och allt mer avancerade samhällen kräver allt mer energi.

Vissa menar att vägen framåt är att människan minskar sin energianvändning genom att avstå från att bygga ut sina samhällen. Andra menar att människan måste etablera sig i rymden för att få tag på mer energi innan jorden förstörs. Alla är överens om att det är viktigt med teknikutveckling för att mer energi ska kunna utvinnas från de förnybara energislagen.

Läs även

Följ oss på Facebook

Följ oss gärna på Facebook.

Kontakta oss

Skicka e-post

Sociala medier: Facebook, Twitter

Tjänster

El.se är en gratis anbudstjänst som inte är bindande. Låt bolagen tävla om att ge dig det bästa elavtalet.

El privat

El företag

Städer