Hav, fiskebodar och i bakgrunden ett stort raffinaderi med rykande skorsstenar på en fond av molnig himmel.
Sveriges största raffinaderi i Lysekil. Importerad råolja förvandlas till exempelvis bensin i så kallade raffinaderier.

Oljekraft

När vi lärde oss omvandla olja till drivmedel för transporter förändrade vi världen. De fordon, flygplan och fartyg som behövs för vårt moderna samhälles framväxt bygger på oljan. För elproduktion minskar oljan i betydelse, men Sverige har reservkraftverk som drivs av olja och som startas vid behov.

Bild på artikelförfattaren Dag Kättström.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 17.11.2019 10:34

Vad är olja?

Långt nere i berggrunden finns gamla växtrester som inte hann förmultna innan det hamnade under jordytan. De bildade då den svarta sörja som vi kallar olja. Den egentliga beteckningen är petroleum, men även bergolja, mineralolja och råolja är vanliga benämningar. För att komma åt oljan borrar vi djupt ner i berggrunden. Sedan pumpas oljan upp och sänds via tankfartyg eller gigantiska rör (pipelines) till raffinaderier där den förädlas till olika produkter, tex bensin, diesel och eldningsolja.

Bensin är en mycket förädlad form av råolja, diesel är något mindre raffinerad och så vidare ner till den så kallade tjockoljan som är full av föroreningar och bland annat används som som fartygsbränsle. På raffinaderierna och i samband med oljeutvinningen skapas ofta gas som man inte har skapat system för att ta hand om. Gasen bränns därför ofta upp, vilket innebär att stora mängder koldioxid skapas utan att vi tar tillvara på energin.

Dieseldrivna generatorer är en viktig källa till el i mindre utvecklade områden i världen dit nationella elnät inte har nått eller där produktionen av el är bristfällig. Även stora kraftverk för elproduktion kan drivas med olja. Det är dock vanligare att storskalig elproduktion sker med hjälp av oljans fossila "kusiner" kol och naturgas.

Oljeanvändning i Sverige

Det finns vissa fyndigheter av olja i Sverige och begränsad utvinning har gjorts genom historien, till exempel på Gotland, men ingenting storskaligt. Däremot importerar vi miljontals kubikmeter råolja varje år från främst Ryssland och Norge. Denna lastas av till ett flertal raffinaderier längs med den svenska kusten. Dessa raffinaderier tillverkar så mycket oljeprodukter att Sverige är en exportör av bensin och diesel trots att vi inte har någon egen olja.

I Karlshamn finns Sveriges största reservkraftverk som startar när det uppstår elbrist i Sverige. Kraftverket drivs på olja som förvaras invid anläggningen i stora cisterner.

Negativa konsekvenser av oljan

Laxtrappa
Miljökonsekvenser Oljeutsläpp förorenar hav och stränder.

Utvinningen och användandet av olja har skadat människor och miljö i mycket stor utsträckning sedan 1800-talet. Det handlar om alltifrån utsläpp från fartyg som förstör havsmiljön till ämnen i avgaser som orsakar cancer. I takt med förbättrad rening, till exempel användandet av katalysatorer, har de skadliga ämnena från raffinaderier och motorer kunnat begränsas.

Något som däremot inte går att rena bort är motorernas koldioxidutsläpp som stadigt gör att atmosfärens halt av koldioxid ökar. Trots insikten att detta orsakar klimatförändringar är det svårt att förändra de samhällsstrukturer som har skapats kring oljan.

Det så kallade oljeberoendet har även en politisk dimension. Sverige och världen är beroende av att de länder som sitter på stora oljefyndigheter verkligen kan leverera. Detta skapar spänningar både globalt och i de länder där oljan finns. Makten över oljan driver blodiga konflikter och även ur det perspektivet är det många som efterfrågar en världsordning som är mindre beroende av oljetillförsel. Det förutsätter att förnybar elproduktion samt fordon som drivs av el eller biobränslen tar större plats än i dag.

Läs även