Elens historia
På bara drygt 100 år har vi gått från ett strömlöst tillstånd till ett totalt elberoende. När mänskligheten lärde sig använda elektricitet tog utvecklingen ett stort språng.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Senast uppdaterad: 19.11.2019 16:35Människan har länge kunnat nyttja solens och jordens krafter för sina behov. Vind och strömmande vatten har drivit kvarnar och hjul vars rörelse vi har använt för att mala säd och såga i trä. Däremot dröjde det innan vi kunde börja producera elektricitet.
Upptäckten av elektricitet
På 1600-talet började vetenskapen på allvar intressera sig för de gnistor och urladdningar som statisk elektricitet kunde åstadkomma. Man konstruerade maskiner som genererade statisk elektricitet och kläckte allehanda teorier om vad elektricitet egentligen var.
Benjamin Franklin insåg på 1700-talet att det handlade om positiv och negativ laddning. Genom att skicka upp en drake i åskväder visade han också att blixtar var elektriska urladdningar.
På 1800-talet började man tämja elektriciteten och 1879 visade Thomas Edison upp en fungerande glödlampa. Nikola Tesla (som elbilen Tesla har fått sitt namn från) var den som skapade växelströmmen, vilket satte fart på samhällets utveckling under 1900-talet.
I samband med utforskandet av elens möjligheter var det många som dog eller skadades svårt. Elektrisk ström kan orsaka svåra brännskador och krafterna och farorna blev en realitet när ledningar började dras i städerna och allt fler intresserade sig för möjligheterna. Elsäkerhetsverket är en svensk myndighet som informerar om riskerna och arbetar med att förebygga olyckor.
Samhället blir elburet
På 1900-talet lystes allt fler hem och samhällen upp med el och eldrivna maskiner ersatte ångdrivna. För att skapa elen använde man sig av turbiner som drevs av strömmande vatten där det fanns. Annars drevs turbinerna av ångmaskiner som gick på fossila bränslen, som kol och olja.
Växelström
När växelströmmen utvecklades kunde elen transporteras långa sträckor. Det svenska företaget ASEA blev världsledande på den här typen av kraftöverföring. De lyckades också skapa högspänd likström och samhällen kunde nu lysas upp av energi som producerades hundratals mil bort.
Vattenkraften blev den viktigaste energikällan i Sverige. De större kraftstationerna, varav de flesta ligger i Norrland, började byggas under 1910-talet och framåt. Kolkraftverken var en konkurrent i början av 1900-talet, men de kom att få mindre betydelse några årtionden senare, då Sverige valde att bygga kärnkraftsverk.
Fossil energi
Mänsklighetens aptit på el har ständigt ökat allteftersom den tekniska utvecklingen har accelererat och elen förenklat människors liv. För att generera elkraft började man under 1900-talet att i stor skala bränna kol, olja och naturgas för att driva generatorer. Det var en naturlig utveckling av de ångmaskiner som tidigare drev verktyg. Dessa så kallade fossila bränslen är det överlägset mest använda sättet att generera el i världen och förbränningen har fortsatt att öka trots att forskare redan på 1970-talet varnade för att detta skulle orsaka klimatförändringar.
Kärnenergin
Energi från klyvning av uranatomer började kunna utnyttjas efter andra världskriget, och i Sverige byggdes de första kärnkraftverken i början av 1970-talet. Idag har kärnkraften en stor betydelse för den svenska energiförsörjningen, men kärnkraften är och har alltid varit omdebatterad trots att den inte bidrar till klimatförändringarna.
Det är främst riskerna för radioaktiva utsläpp som har lyfts fram som en nackdel med kärnkraft, vilket har stoppat all vidareutveckling av kärnkraft i Sverige och har avvecklat kärnkraften i Tyskland.
Nya alternativ
Redan i slutet av 1800-talet lyckades Poul la Cour framställa el med hjälp av vinden och 1918 fanns ett antal vindkraftverk i drift i Danmark. För storskalig elproduktion är det däremot först på senare år som vindkraften har börjat bli ett alternativ.
Den första solcellen skapades redan 1839 av Edmond Becquerel, men det gick inte att i stor skala konkurrera med ångturbinerna som genererade el. På senare tid har dock solcellerna blivit en realistisk utmanare eftersom kostnaden har sjunkit kraftigt.