Vindkraftverk längs med motorväg i skymning.
Vindkraft. Några av Sveriges flera tusen vindkraftverk.

Vindkraft

Vindkraftverk blir en allt vanligare syn i Sverige och världen. De är en förnybar energikälla som kan ge ansenliga mängder el, men det krävs att det blåser.

Bild på artikelförfattaren Dag Kättström.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 21.11.2019 14:28

Vad är vindkraft?

Rotorblad fästa på ett torn fångar vinden och börjar snurra. Den rotationen får igång en generator som alstrar ström. För att det ska fungera effektivt krävs det att vindkraftverket är placerat på en plats där det blåser mycket och jämnt. Dessutom måste rotorn minst 20 meter upp i luften för att undvika turbulens från marken.

Ju längre rotorblad desto mer energi kan ett vindkraftverk generera. Ett dubbelt så långt rotorblad får tag i fyra gånger så mycket vind och därför tenderar vindkraftverken att bli större och större. Det gör att intresset för att bygga vindkraft till havs ökar trots högre kostnader. Dels eftersom vinden till havs är jämn, dels eftersom det är lättare att transportera de långa rotorbladen på havet än på vägar.

Ett vindkraftverk kommer sällan ensamt. Man passar oftast på att bygga flera och skapa en så kallad vindkraftspark för att maximalt utnyttja de tillstånd man fått och ledningarna man dragit.

Vindstyrkorna som levererar

Ett vindkraftverk behöver normalt vindstyrkor runt 5 m/s i så kallad startvind för att ens börja leverera el.

Vid mellan 10 och 15 m/s fungerar ett vindkraftverk som bäst. Det kallas märkvind.

Hårdare blåst än så ökar påfrestningarna på verket. Vid den så kallade stoppvinden mellan 20 och 25 m/s låser man rotorbladen.

Vindkraft i Sverige

Sverige har goda förutsättningar för vindkraft eftersom det är dokumenterat blåsigt på många platser samtidigt som landet är vidsträckt och glesbefolkat. Jämfört med många andra europeiska länder var vi dock sena i starten med vindkraftsutbyggnad. En anledning till det har varit vår goda tillgång på vattenkraft och kärnkraft. Det har också varit svårt att få tillstånd på grund av processer som miljöprövningar, bygglov och överklaganden.

Med tiden har dock byggandet tagit fart och från mitten av 2010-talet har det skett en mycket snabb ökning av antalet vindkraftverk. Statliga stöd och lägre kostnader för uppförandet är viktiga faktorer bakom ökningen.

graf över ökningen av vindkraft
Ökningen av el från vindkraft i Sverige. Källa: SCB

Vindkraft

Några fördelar
  • Förnybar energikälla som genererar el utan utsläpp.
  • Många utspridda enheter gör energislaget mindre känsligt för störningar än ett större kraftverk.
Några nackdelar
  • Ger ingen el om det inte blåser.
  • Rotorbladen stör fågellivet.

Antalet nya projekt i kombination med att verken blir allt mer effektiva ökar den procentuella andelen av vindkraftsgenererad el snabbt i Sverige. Från att ha varit en marginell energikälla 2010 stod vindkraften 2018 för 11 procent av all elektricitet som genereras i Sverige. Och andeln fortsätter att öka. År 2022 beräknas 25 procent av elen komma från vindkraft.

Ett problem för Sverige är att vindkraften är lättast att bygga i de norra delarna av landet. Stora verk i de norrländska skogarna stör få. I norr har vi dock ett överflöd av el från vattenkraften och Sverige behöver större elproduktion i söder, men där är det befolkningstätt och svårare att hitta bra lägen för vindkraftverken.

Beroende av blåst

Ett problem med vindkraft jämfört med många andra energislag är att det inte går att spara vind. När det blåser kan stora mängder energi utvinnas, men när det är stiltje produceras ingen el alls. Kalla vinterdagar behövs mycket el, men då står vindkraften ofta stilla eftersom det sällan blåser sådana dagar. Därför kan man inte förlita sig på enbart vindkraft i ett produktionssystem.

För att lösa detta behöver man synkronisera produktionen av vindkraft med andra energisystem. Företagen som driver vindkraftverk får följa väderprognoser och regelbundet rapportera ungefär hur mycket el man kan vänta sig från vindkraften. Sedan får andra kraftslag jämna ut skillnaderna mellan blåsiga och lugna dagar. Vattenkraften kan till exempel regleras snabbt genom att öppna eller stänga dammluckorna.

Det görs försök med vindkraftsparker där en del av energin under blåst används för att pumpa vatten till magasin som sedan kan ge elström när vinden avtar.

Vindkraften och miljön

Vindkraftverk i havet
Havsbaserad vindkraft. Skapar mindre störningar.

Vindkraften framhålls ofta som en mycket viktig del av av omställningen till ett hållbart energisystem, som minskar utsläppen och motverkar klimatförändringar. Det går åt energi att uppföra ett vindkraftverk, men inom något års drift av verket är den energin "återbetald" och därefter producerar verket koldioxidneutral elektricitet i flera decennier.

För att vindkraften ska kunna konkurrera med andra energislag behövs väldigt många och då uppstår problem eftersom många människor inte vill bo i närheten av en snurrande rotor som genererar ett visst ljud. Ett annat problem är att fåglar och fladdermöss träffas av bladen och dör.

Havsbaserad vindkraft kan dock ha en positiv påverkan på vattenmiljön eftersom de fungerar som konstgjorda rev som främjar mångfalden i havet. Med havsbaserade anläggningar slipper människor störas och dessutom kan kraftverken göras större och mer effektiva.

Läs även