Kraftvärmeverk i skymningen med upplyst glasparti och rykande skorstenar
Ryaverket i Göteborg Kraftvärmeverk är en vanlig syn i många svenska kommuner vars bostäder värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är en vanlig uppvärmningskälla i vissa områden i vårt land. Det bygger på principen om att storskalighet ger samordnade fördelar som ökar effekten på produktionen. Den värme som skapas i ett värmeverk leds ut till olika hushåll, istället för att varje enskilt hushåll måste producera sin egen värme.

Bild på artikelförfattaren Dag Kättström.

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Senast uppdaterad: 21.11.2019 09:31

Uppvärmning

Som uppvärmningsmetod har fjärrvärme blivit något av en hit, särskilt i vissa delar av landet. Nästan hälften av uppvärmningen i de svenska hushållen kommer från denna energiform. Alla kan dock inte nyttja fjärrvärme. För att kunna göra det behöver bostaden ligga inom vissa fjärrvärmeområden. Även de andra nordiska länderna är förtjusta i fjärrvärme, liksom delar av Östeuropa. I länder där uppvärmning av hus inte är lika krävande är fjärrvärme däremot betydligt mindre intressant. Där skulle fjärrkyla vara mycket mer intressant, men det har ingen stor marknad än så länge.

Så fungerar det

I ett gigantiskt fjärrvärmeverk som producerar värme till många blir samordningseffekterna att mindre energi går åt till uppvärmningen. En enda stor värmeanläggning byggs, och sedan förs värmen ut genom stora välisolerade rörledningar som grävs ner under marknivå. Varmvattnet ligger på en temperatur om 90 till 120 grader och används för kranvatten och som värmekälla i vattenburna uppvärmningssystem i husen. Den som bor inom ett fjärrvärmeområde kan välja mellan detta eller något annat uppvärmningssätt. Någon konkurrens per område finns inte, det skulle helt enkelt bli för komplicerat och inte fungera på ett effektivt sätt.

Värmeanläggningarna

Värmeanläggningarna som används för fjärrvärme är ibland rena värmeverk, men allt oftare byggs en kombination av kraftverk som producerar el och värmeverk. Den värme som skapas genom elproduktionen och som annars skulle ha gått till spillo kommer då till effektivt energiutnyttjande. Det är en ren effektökning som sker när fjärrvärme kopplas till kraftverken. Basen för produktionen av värmen alternativt elen och värmen är någon form av förbränning genom kol, olja, gas, avfall eller biobränslen.

Förutsättningar

För att värmedistributionen via fjärrvärme ska bli effektiv krävs att det rörledningssystem som skapas mellan värmeverket och hushållen också håller en god isoleringsförmåga. Själva husen måste också, om det inte redan finns, förses med ett vattenburet system. För att skapa fjärrvärme behövs en hel del investeringar både för hushållens räkning och för distributören. Men därefter krävs knappt något arbete alls av själva hus- eller lägenhetsinnehavaren, då distributören står för ansvaret att värmen verkligen levereras. De ser också till att mäta den effekt som används av varje enskilt hushåll och debiterar därefter. Kostnaden är avsevärt mindre vid uppvärmning av hus via fjärrvärme än med el.

Miljöpåverkan

Fjärrvärme är effektivt ur energisynpunkt, och på så sätt också miljövänligt oavsett vilken typ av värmeverk som ligger bakom uppvärmningen. Det gäller inte minst de kraftverk som både producerar el och värme. För att bli riktigt effektivt behöver dock husen ligga ganska nära varandra. Värmen går förlorad om vattnet måste ledas alltför långt i ledningarna. Därför används den här formen av värme mestadels för lägenheter och i mindre utsträckning i villaområden.

Gå till: Artiklar om el, elpriser och elmarknaden