Energiskatt

I Sverige finns det två typer av energiskatter som är specifika för elmarknaden. Den ena är den skatt som tas ut av elproducenter. Den andra skatten tas ut av elkonsumenter. Totalt inbringar dessa skatter ungefär 27,5 miljarder kronor i reda pengar till statskassan. 20 miljarder utav dessa betalas av konsumenterna.

Särskild fastighetsskatt

Elproducenter råkar ut för en mängd olika skatter i sin verksamhet. De behöver betala en fastighetsskatt, samt betala skatt och avgifter på de bränslen som används och på de utsläpp som de gör i atmosfären. Den fastighetsskatt som de får betala beror på vilken typ av elproduktion de har. Vattenkraft har till exempel en fastighetsskatt på 2,8 %. För vindkraftverken är den långt lägre, bara 0,2 %. Alla andra produktionsformer belastas med 0,5 % i fastighetsskatt, baserat på taxeringsvärdet.

Andra energiskatter

Energiproducenter behöver inte betala någon koldioxidskatt eller energiskatt på det bränsle som används till själva elframställningen. Däremot får de betala för den interna förbrukningen i verket. Svavelskatt utgår när så är tillämpligt. Den är på 30 kr per kilo svavel. Förbränningsanläggningar som producerar mer än 25 GB per år får betala en kväveoxidavgift på 50 kr kilot. Dessa avgifter återbetalas sedan till stora delar utifrån hur stor energiproduktion som skett. På så sätt kan staten indirekt styra energiproduktionen mot mer miljövänliga alternativ.

Kärnkraften

Kärnkraften är behäftad med en särskild sorts skatt. När den kom 1984 var den baserad på den produktion som då skedde. Idag handlar skatten istället om effekt. Den bygger på kärnkraftverkens värmeproduktionsförmåga och är därför helt oberoende av den produktion som faktiskt sker. Denna skatt ligger på 12 648 kr per megawattimme, vilket är ungefär 5,5 öre per kilowattimme. Därtill ska kärnkraftverksägarna betala en avgift för slutförvaringen. Den är 0,3 öre per kilowattimme, plus en individuellt bedömd avgift för varje enskilt verk. Det blir totalt ungefär 1 öre per kilowattimme.

Konsumenterna

När elen sedan säljs tillkommer nya skatter och avgifter. Konsumenterna får betala en viss andel energiskatt för varje kilowattimme de nyttjar. Denna skatt är beroende av vem som nyttjar elen och var i landet elen nyttjas. För en viss typ av tillverkning är skatten lägre, medan privatkunder får betala en högre andel i skatt. Denna energiskatt är dessutom momsbelagd, liksom elpriset och nätavgiften. Dessutom återfinns en avgift för elsäkerhet, nätövervakning och elberedskap på elräkningen. Den ska betala Elsäkerhetsverkets och Energimyndighetens omkostnader, samt Svenska Kraftnäts arbete för att se till att elsystemet har lång hållbarhet. Dessa avgifter tas från början ut från elbolagen, men hamnar sedan hos kunden.

Följ oss på Facebook

Följ oss gärna på Facebook.

Kontakta oss

Mejla oss

Sociala medier: Facebook, Twitter

Tjänster

El.se är en gratis anbudstjänst som inte är bindande. Låt bolagen tävla om att ge dig det bästa elavtalet.

El privat

El företag